Det har visat sig vara minst lika viktigt hur hästen äter som vad den äter. Det börjar bli allmänt accepterat att ett överintag av snabba kolhydrater är lika farligt för både människa som häst. För häst så räknas socker, fruktan och stärkelse som högrisk ämnen (NSC i analysen). Kathy Watts (www.safergrass.org) studier har visat att ”säkerhetsnivåerna” när det gäller NSC är ungefär 10% för fångkänsliga hästar, 15% för vanliga sporthästar och 20-25% för hårt arbetande hästar. Dom snabba kolhydrater som förbrukas inom dom närmaste timmarna efter intag är inget stort problem men dom som blir över kan ställa till stora problem i form av så kallade ”vällevnadssjukdomar” som i hästens fall kan vara till exempel övervikt, strålröta och fång. Snabba kolhydrater har ungefär motsvarande problembild som alkohol. Skadeverkningarna blir störst när konsumtionen sker för fort, av för stora volymer, av för höga koncentrationer och när överkonsumtionen har pågått för länge. Vad kan vi då göra för att minimera skadeverkningarna?
1. Se till att hästens foderstat har tillräckligt lågt NCS innehåll. Hästen är gjord för att leva på grovfoder, mineraler och vatten så minska alla övriga tillskott så mycket det går. Dom flesta sporthästar klarar sig alldeles utmärkt utan kraftfoder och att ge hästen tillskott baserat på säd är en stor risk eftersom analyserna av säd (www.equi- analytical.com) visar oss att till exempel havre innehåller 32-68% NSC det vill säga långt över alla ”säkerhetsnivåer” och ett enda för stort mål ätet for fort kan utlösa en fångattack hos en känslig häst och långvarigt intag ökar problemen med till exempel strålröta.
2. Analysera grovfodret och välj ett med lämpligt NSC-värde. Vanligt hö ligger enligt analyserna vanligen på 8-18%. Även bete ligger på motsvarande värden.
Att bedöma NSC-värden på verkligt bete är enormt svårt eftersom de varierar över dygnets timmar. Fotosyntesen som skapar socker i gröna växter är beroende av tillgången på koldioxid, solljus och vatten. Sockret omvandlas sedan till längre kolhydratkedjor i form av cellväggar när tillväxt sker. Detta gör att sockerhalten alltså är störst på eftermiddagen efter en solig dag och minst på morgonen eller efter en längre period med mulet väder. Observera att fotosyntesen fortsätter även efter skörd så länge det finns tillgång till koldioxid, solljus och den relativa fuktigheten är över 45%.
3. Förläng hästens ättid. Tre-fyra portioner per dag är lååångt ifrån tillräckligt. Hästen är gjord för att äta upp mot 16 timmar per dygn utan att för den skull kunna få i sig för stor volym. Fri tillgång på grovfoder är ett absolut krav men fri tillgång skall vara i tid inte i volym. Hästen skall kunna äta när den vill, inte obegränsad volym. Hästar är gjorda för att äta ett strå i taget. Att fylla munnen med mat är inte bara helt onaturligt utan helt tydligt även skadligt.
När man börjar att utfodra på detta sätt så kan både hästarna och deras människor lida något dom första timmarna. Hästen av att den inte kan äta sig mätt tillräckligt fort och hästägaren av att se hästen bli frustrerad men redan efter några timmar lägrar sig lugnet och sedan blir det bara bättre. Vartefter hästens matsmältningssystem kommer i ordning börjar hästen att må bättre på alla fronter. Problemen med strålröta och risken för fång minskar. Det blir ingen konkurrens om maten för hästar som går i flock eftersom den aldrig behöver ta slut. Således blir det inte heller några problem med vem som skall ge hästarna lunchhöet eftersom det finns där hela tiden. Hästarna väljer att äta mindre utan att för den skull vara mer hungriga och naturligtvis blir det inget som helst spill vid foderautomaten. Fler bilder och byggbeskrivningar hittar du alldeles gratis på www.sundhast.se under ”Begränsande foderautomater”.
Här är en bild på mitt slow feeding nät i Luckys box, han var väldigt frustrerad de första kvällarna. Men redan den tredje dagen så fick han in tekniken och stor nu och äter lugnt & långsamt och drar ut några strån i taget istället för att attackera nätet. Och han ser också ut att gilla det!
När problemen med strålröta minskar kan hoven återta sin naturlig hovform, blodcirkulationen ökar och därmed förbättras kvalitén på hornmaterialet, motståndskraften samt tillväxt och läkningsförmågan ökar. När strålen inte längre är öm av strålrötan kan hästen börja använda strålen till det den är gjord för det vill säga vara landningszon för hoven. Strålen skall se ut som bakre trampdynan på en hund eller katt och användas på samma sätt. Det vill säga ge friktion och bära en avsevärd del av djurets kroppsvikt. Det är av absolut avgörande betydelse för hästen att hoven landar med strålen/ballarna först i marken. All annan landning är skadlig och leder enligt Dr. Robert Bowker till felaktiga belastningar av lederna samt deformationer och bristande utveckling av hovens bakre del. Det du själv upplever är att en häst som inte sätter i strålen först i steget blir betydligt stötigare i sina gångarter. Om din häst inte är bekväm att sitta ner i traven på så är risken mycket stor att den sätter i hovarna fel och därmed även ökar risken för kotledsinflammationer och hovömhet.
// Text från: www.sundhast.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar